Millas Mirakel

Nu var det ett tag sen jag uppdaterade här... Men jag har varit sämre igen en period och mer basala saker har fått prioriterats.

Jag har iallafall varit till doktorn och fått diagnosen "depression". Inte då en själslig sådan utan en kroppslig. Men den medicineras på samma sätt, med antidepressiv medicin. Efter inväntan av diverse provresultat så är jag nu snart redo att börja ta medicinen. Vilket kommer innebära att jag blir däckad igen i ett par veckor, men sen hoppas vi att jag ska bli bättre än nu.

Med Smilla är allt bra. Vi tränar på köksgolvet några minuter nästan varje dag, det har i princip varit den träning jag orkat med på sistone. Men det är bättre än inget, och ett ypperligt tillfälle att börja öva in nya moment. I höst ska jag hålla i Rallylydnadskurs och hjälpa till på en Allmänlydnadskurs. Jag är också färdig Allmänlydnadsinstruktör nu, blev det innan midsommar. Sen är jag ju då också Rallylydnadsinstruktör. Det ska bli spännande att hålla första kursen i det... Så vi hoppas verkligen att medicinen kommer hjälpa.

I helgen lämnade jag och Jörgen bort våra älsklingar till mina föräldrar. Vi skulle på bröllopsfest i Falun och det var inte riktigt ett bra tillfälle att ha med hundar på. Speciellt inte då det fanns katter där... Festen var storslagen och extremt trevlig. Avslappnad och bara bra människor. Jag tyckte Jörgen gjorde sig speciellt bra med en liten ettårig pojke på armen. ;)

Tyvärr känns det i kroppen att det var full rulle i helgen, jag är INTE pigg idag... Ska gå och lägga mig en stund. Kramar till er alla!