Millas Mirakel

Ja.. Det verkar vara en dotter vi har i min mage, Jonas och jag. :)
Idag var vi som sagt iväg på rutinultraljud. Jag sa till direkt att om hon såg könet så ville vi gärna veta. "Ja, då får jag kika lite på det då" sa barnmorskan med ett leende. När hon kollat sina kontroller så kikade hon underifrån på Pyret, ganska länge och noga, innan hon konstaterade att hon inte såg varken nån pung eller penis. "Det är ju inte hundraprocentigt säkert, men det ser ut som att det är en tjej!" sa hon sen.

Allt hon kontrollerade denna gången var iallafall helt normalt. Hon mätte och grejade och flyttade sen fram oss 4 dagar. Så BF (beräknad födelse) är inte längre den 20:e oktober, utan den 24:e. Och vi går in i nya veckor på måndagar istället för på torsdagar.

3 finfina gudföräldrar har vi klara till vår dotter redan oxå. Eller ja, en av dem är inte tillfrågad än men jag kan inte tänka mig att han säger nej...
Min fin-Anna är en av dem - min bästa vän under uppväxten, en vänskap som hållit sig kvar genom åren.
Vidare så är det de två vänner som Jonas har närmast sig, så nära att han kallar dem för sina bröder trots att de inte är släkt - Johan och Roger. Jag känner dem också från Stiftsgården, men är inte i närheten av den grad av vänskap som Jonas har med dem - inte än iallafall. :)

Tuff tuff säger preggo-tåget.. Nu går det fort, känns det som! I och med att jag är så mkt piggare och mår så pass bra nu så går ju också tiden mycket fortare, känns det som.
Rutin-ultraljud kl 17 på tisdag. Längtar... Om barnmorskan kan se det så ska vi ta reda på könet.
Har än så länge inga känningar av foglossning och sånt, har till och från lite halsbränna men det är inte så farligt än. Har bra tuggtabletter för det iallafall. :)
Den senaste veckan har Pyret hållit sig rätt lugn där inne, men nu de senaste 2 dagarna har det varit mer sparkande igen. Skönt - jag har längtat efter dem! Och nu börjar Jonas tycka att det är hög tid att han får känna dem också. Fast han får kanske ge sig till tåls nån vecka eller två till iallafall...


Kroppen: Nu börjar du komma halvvägs genom graviditeten. Det kan vara bra att reflektera över sin livssituation och det som ska komma. Tanken förändras från ”nu är jag gravid” till att ”nu väntar jag barn”.

Blodvärdet sjunker och barnet behöver mycket järn. Nästan alla gravida kvinnor behöver ta järntillskott. Blodtrycket kontrolleras regelbundet på barnmorskemottagningen. Det är vanligt att det sjunker lite, eller stannar på samma nivå som tidigare. Om blodtrycket går upp kan det vara ett tecken på havandeskapsförgiftning.

Livmodern växer allt mer och magen börjar få en rund form i profil. 

Efterhand som livmodern växer sträcks huden ut. Ibland blir det bristningar precis under huden. Det ser ut som röda strimmor på magen. Senare bleknar strimmorna och efter förlossningen blir de silvergrå i färgen. Man kan också få strimmor på rumpan och brösten.

Nu väger livmodern cirka 320 gram och moderkakan 170 gram.

Vissa kvinnor kan känna av foglossning omkring den här tidpunkten. Det kan yttra sig som en diffus värk runt bäcken och neråt låren. Under senare delen av graviditeten kan man få problem med ryggen, man kan till viss del motverka det genom allsidig kroppsträning som dessutom gör att man får bättre kondition.
Kanske har du som är förstföderska fått tid för ditt återbesök hos barnmorskan. Det brukar ske kring vecka 20-21. Då ska du få ditt moderskapsintyg, som sedan skickas in till Försäkringskassan.

Fostret:
Bebisen är nu dubbelt så stor som förra månaden, men den väger fortfarande bara cirka 150-225 gram. Den vikt du lagt på dig består huvudsakligen av fostervatten, moderkaka och vätska i kroppen. Inne i din mage sparkar din bebis — och vrider sig, sträcker på sig och kanske t o m suger på tummen! Du kanske inte har känt något av all denna aktivitet ännu (särskilt om du är förstföderska) men det kommer du att göra inom några veckor. Nu kan din bebis grimasera och rynka på pannan och har utvecklat sin hörsel så den kan lyssna på ditt hjärta!

Små, ljusa hårstrån så kallade lanugohår täcker kroppen och till och med undersidan av fötterna. Det fina fjunet kan finnas kvar på vissa delar av kroppen efter födseln, t.ex på ovansidan av öronen. Ögonbrynen och ögonfransarna börjar markeras och på barnets fingertoppar finns helt unika fingeravtryck. Benen har nu kommit ifatt och är i rätt proportion till kroppen. Barnet ser ut som en färdig människa, i miniatyr.

Insåg att jag glömt göra veckouppdateringen sist vi gick in i ny vecka. Gör det nu då :)
Allt fortsatt bra här. :) Vågen börjar äntligen visa lite uppgång - +1,6kg imorse.


Kroppen: Vid den här tiden gör man den första ultraljudsundersökningen. Ofta är det först nu som du på riktigt kan ta till dig att ett barn faktiskt är på väg. Ultraljud görs för att bättre veta när barnet kommer att födas. Barnmorskan visar hjärnhalvorna, magsäcken och det lilla hjärtat som slår snabba slag. Huvudet och lårets storlek mäts, med hjälp av dessa mätningar kan man på ett mer exakt sätt beräkna födelsedatumet. Man tittar även på läget på moderkakan.
Du vet nu, så exakt som man kan komma, när du är beräknad att föda. Det blir ändå bara en riktpunkt, du kan föda inom tre veckor före och två veckor efter detta datum utan att det räknas som onormalt. I regel är detta en period när du mår bra och trivs med din graviditet.

Med hjälp av ett speciellt stetoskop är det nu möjligt att höra bebisens hjärtslag. Det är både spännande och lugnande att höra det lilla hjärtat galoppera på. Om du är orolig för hur bebisen mår och utvecklas, kan det vara skönt att höra. Och om det börjar kännas som att graviditeten pågår för evigt, kan det vara kul att påminnas om vad som väntar efter 40 långa veckor.
Din växande livmoder påverkar din balans och det kan kännas lite ostadigt.

Fostret: Nu är bebisen ungefär 13 centimeter lång från hjässa till rumpa och väger cirka 140 gram. Huvudet är cirka fyra centimeter i diameter, medan fötterna är cirka två centimeter långa. 

Nu kan fostret höra! Benen i innerörat och nerverna till hjärnan är utvecklade. Fostret kan höra ljudet av blod som pumpas genom navelsträngen och moderns hjärtslag. Det kan till och med bli skrämt av höga ljud.

Fostret kan också svälja. Han eller hon kan svälja så mycket som 1 liter fostervatten under en dag.
Fostret kan till och med skilja mellan mammans intag av söt respektive besk föda. Om det är sött sväljer fostret mer vatten och om det är bittert så grimaserar det istället. Fostervattnet är naturligt sött och kroppen ser till att det innehåller rätt mängd av aminosyra, fettsyra, mjölksyra, citronsyra, salt, glukos, fruktos och sist men inte minst proteiner.
Nya forskningsresultat indikerar att fostret redan kan känna törst. Törsten kan vara anledningen till att barnet sväljer för att hålla det skyddande fostervattnet på en jämn nivå.

Fram tills nu har fostrets skelett varit mjukt men nu börjar det att hårdna. De första benen att hårdna är de som finns i benen och i innerörat.
En skyddande substans som kallas myelin börjar nu omsluta ryggmärgen.
Handflatorna har sin rätta form och nu utvecklas fingeravtrycken.

Barnet är känsligt för ljus och det kan göra grimaser, vinka och reagerar på ljud och stötar. Det är vanligt att man känner fostrets rörelser i magen för första gången i vecka 18 - 20. Än känns det inte som sparkar och slag - snarare som fjärilar i magen.


17+1

Ja, i fredags blev Nonas valpar 8 veckor gamla och därmed leveransklara. Rinda hämtas av sina ägare på fredag i den kommande veckan, på sin 9v-dag. Ram Tam Trassel är ännu inte såld, men spekulanter kommer och tittar på honom imorgon söndag, så vi får se... :)

Hälsade på idag och de är busiga som få, såklart. Som de flesta valpar i den åldern. :) Men det bästa av allt var att Nona fick följa med mig hem idag! Hon ville definitivt med hem, stod vid dörren så hon inte skulle missa mig. Väl vid bilen så hoppade hon upp så fort jag öppnat bakluckan, innan jag ens öppnat burdörren. ;)
När jag parkerade hemma började hon tjuta av glädje, och drog i kopplet mot dörren så hon inte ens hade frambenen i backen. ;)
Tog ut henne och Tindra på en promenad det första jag gjorde, och väl inne igen så blev Nona lite konfunderad. Vet inte riktigt vad hon ska göra nu. Behöver få landa i de gamla vanliga rutinerna först, vänja om sig från mamma-livet till vanliga familje-livet igen. Men men, det tar nog inte lång tid så är hon som vanligt igen. :)


Ram Tam Trassel, 2440g.


Rinda, 2846g.

            

Bild 1: En väldigt nertrimmad Nona med en av sina små
Bild 2: Nona med båda sina små
Bild 3: Ram Tam Trassel och Rinda leker med chihuahua-valpen Amoroso
Bild 4: Trassel, Rinda och Amoroso
Bild 5: Nona med sina små
Bild 6: Trassel försöker busa med Liv
Bild 7: Bedårande lille Amoroso
Bild 8: Rinda visar att hon minsann kan gå i trapp redan!
Bild 9: Trassel är så där ursöt som bara han kan vara :)
Bild 10: Bus-Trassel!
Bild 11: Söt-Rinda
Bild 12: Nelli, Amoroso och Sabina
Bild 13: Trassel och Rinda däckar efter en halvtimmes bus

Jahopp. Imorgon går vi in i 17:e veckan... Snabba puckar nu! Tycker inte att det händer så jättemkt med magens storlek, men bilderna jag tar varje vecka säger annorlunda. :)
Folk börjar tycka att det syns även när jag har jacka på mig nu.
Förra veckan var jag ju lite osäker på ifall jag känt Pyret röra sig eller inte - nu är jag säker. I tisdags satt jag vid datorn när det plötsligt kom en rejäl spark och sen levde han/hon om där inne ett bra tag. Så otroligt häftigt!
Sedan dess har det kommit nån spark då och då under dagarna. Stannar upp och bara ler varje gång, vad jag än håller på med för tillfället.
Mår för tillfället alldeles utomordentligt bra, även om det stramat lite i vänster ljumske när jag rört lite mer på mig. Det är bara ligament som sträcks och tänjs, ingen fara även om det gör lite ont.
Det varnas för fett-sug den här kommande veckan. Än har det inte kommit iallafall - jag hoppas jag klarar mig lindrigt. ;) Har fortfarande inte gått upp nåt nämnvärt i vikt (1hg), så tydligen fortsätter jag tappa i fettmängd. Och jag klagar inte ett dugg... :)

Kroppen: Under de kommande veckorna kommer en växtspurt äga rum, då bebisen dubblar sin vikt och blir längre. Livmodern växer mer och mer och det är vanligt att man känner lite molvärk av och till. Ibland kan det göra ont när du gör plötsliga rörelser. Ligamenten på båda sidor av livmodern och bäckenet sträcks i takt med att bebisen växer. Det är helt normalt, men om det inte ger med sig utan fortsätter några dagar, eller förvärras, bör du prata med din barnmorska.
Andra typiska symtom är att man känner sig hungrigare än normalt, det kan bero på att fostret samlar på sig fett. Troligen har du gått upp två-fem kilo i vikt. Sexlivet kan vara alltifrån blomstrande till att inte fungera alls. Däremot har man vanligen samma behov av närhet som tidigare, kanske till och med mer.

Fostret: Redan nu kan du känna när ditt barn har hicka. Det känns i så fall som mycket regelbundna fosterrörelser. Skelettet är synligt på röntgenbilder. Det bildas nu ett värmereglerande fettlager på ytan av kroppen. Underhudsfett bildas och det hjälper barnet att reglera kroppstemperaturen efter födseln. Nu har den första avföringen börjat samlas i tarmen, denna avföring kallas mekonium och är grönsvart och kletig i konsistensen. Fostervattnet som fostret rör sig är rent och sterilt och byts flera gånger om dagen. Barnets hår har börjat växa och bli längre.

Bebisar är lekfulla både i och utanför magen. Din bebis har kanske upptäckt sin allra första leksak – navelsträngen – som kan vara rolig att dra i och klämma på. Även om bebisen kan ibland kan klämma tillräckligt hårt för att minska syretillförseln, behöver du inte vara orolig för att den ska hålla tag så länge att det orsakar skada. Cirkulationssystemet och urinvägarna fungerar nu som de ska och bebisen drar in fostervatten i lungorna
och andas ut det igen.

Den lodräta fåran mellan näsan och överläppen blir synlig denna vecka. Benens tillväxt skyndar ikapp armarna –nu är benen för första gången längre än armarna. Fostret rör sig snabbt och mer kontrollerat än tidigare. Fostret sväljer fostervatten och kissar ut det igen. En viss mängd slaggprodukter samlas nu i embryots mage. Nu kan embryot suga, svälja, kissa, röra sig och tränar sig på att andas.