Mmm!

0-25103d8e9b0c935cf2f995a9b44bddb5.png

Mmm!


Födelsedagsmiddag för syrran på Co

0-4f370f6c0bd1daaf2d62194897dcf4d4.png

Födelsedagsmiddag för syrran på Coco Thai


10+0

Jahopp. Så marscherar vi då in i vecka 11 efter 10 fulla veckor som gravid igår. Har mått mer illa igen en period nu, men känner mig i övrigt rätt ok.
Igår var vi till barnmorskan igen. Jag fick lämna en massa rör blod och också ett urinprov. Fick svar på en del av det ett par minuter senare - blodvärdet såg bra ut, blodtrycket var jättebra, blodsockret var också fint. Besked om ifall jag behöver börja med järn eller nåt får vi förhoppningsvis innan påsk.
Vi har bestämt oss för att göra ett s.k. KUB-test på pyret. Det innebär en blodanalys efter speciella ämnen som analyseras ihop med ett tidigt ultraljudsresultat. Blodet lämnade jag med allt det andra igår och vi väntar otåligt på besked om en tid för ultraljudet. Detta testet gör man för att se om man har hög eller låg risk för att få ett barn med kromosomstörningar. Visar det sig att det är hög risk så kan man då gå vidare och ta fostervattenprov för att få ett säkert besked. Vi skulle aldrig abortera bort Pyret om det visar sig bli ett Pyre med Downs Syndrom, men det vore skönt att vara förberedd om det nu blir så.
Annars väntar vi på det andra ultraljudet i vecka 18 - inte förrän efter det ska vi tillbaka till barnmorskan igen.


Embryo-fasen börjar närma sig sitt slut nu. Det blivande barnet är nu ett foster! ”Foster” betyder ”liten” och dess enda jobb från och med nu fram mot födseln är att växa och mogna.
Fingrar och tår syns nu tydligt och armar och ben sitter nästan på rätt plats med nära nog rätt proportioner. Armarna är böjda vid armbågen och handleden. Armarna är långa nog att mötas framför bröstet. Från och med nu går utvecklingen av armar och ben lite långsammare.
Hjärnan är nu tydligt indelad i vänster och höger-halvor och får snart kontroll över kroppens rörelser. Fostret har bröstvårtor och det kan snart kissa när nu njurarna börjar producera urin. Ögonlocken täcker nästan helt ögonen och kommer snart att sluta sig helt. Nästippen kan urskiljas från och med denna vecka och överläppens utveckling är nu klar.
Det första riktiga lagret skinn börjar nu täcka fostret och skelettet förändras långsamt från brosk till ben. Den processen börjar för det mesta i överkroppen.

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Nonas småttingar har nu hunnit bli 2 veckor gamla - igår blev de det. De växer så det knakar och Nona verkar ha mer grädde än mjölk i tuttarna. :)
I onsdags började ögonen öppnas så smått och igår när Ing-Britt tog vecko-korten på dem så hade ögonen öppnats helt. :)


Ram Tam Trassel - 625g.


Rinda - 724g.


Jonas tränar lite med en nybadad E

0-4964a97496fe20bf27c11762f39ad55c.png

Jonas tränar lite med en nybadad Emilia. :)


Ljuva fredag

Idag åker vi till Hällefors för ett besök hos svärföräldrarna. Umgås lite, lämna av tunnbröd, mala lite älgkött till färs... Blir kvar över natten.
Imorgon blir det tillbaka till Örebro igen. Mamma och pappa kommer ner för att hjälpa syrran lite med inhandling av nya möbler efter renoveringen hon fått gjort hemma (nya tapeter o golv) så vi tänkte att vi åtminstone ska hinna träffa dem för lunch eller nåt.

Idag fyller Nonas puppisar 1 vecka. :D De frodas och växer och har stora, tjocka magar fulla med mammas mjölk.

Pojken - Ram Tam Trassel


Flickan - Rinda

  

9+0

Idag gör jag min sista dag innan jag har gått fulla 9 veckor som gravid. Imorgon går vi in i 10:e veckan.
Fortfarande inte längre så värst trött, eller iallafall inte sömnig som förut. Trött i kroppen har jag fortfarande varit i varierande grad.
Illamåendet var inte borta som jag hoppades på förra veckan. Däremot så kommer det och går mer än det konstanta som var förut. Det blir värre framåt kvällen, och speciellt när jag äter något. Andra blir bättre av att äta, men inte jag inte... Suck..
De flesta som känner mig vet också att mitt luktsinne normalt är uruselt. Därför är jag nu så faschinerad av att jag har blivit jättekänslig för dofter. Och lukten av mat som tillagas får mig ofta att må jätteilla. Jonas skrattade så han nästan grät åt mig häromkvällen när han lagade mat och jag låg i sängen och tittade på tv. Han kom in för att säga nåt till mig och hittade mig med en stor kudde framför ansiktet (för att bli av med matdoften). Ögonen stack fram så jag kunde se tvn, men annars var det bara en stor kudde. :)

Kroppen: Nu är det många som är känsligare än vanligt. Det beror på att man påverkas av en mängd hormoner. Trötthet, irritation och många funderingar kring framtiden är vanligt. Som partner kan det vara svårt att förstå vad som händer då det ofta går mycket fort från det att den blivande mamman mår bra till att hon känner sig gråtfärdig.

Alla kvinnor som fyller 35 år innan barnet föds erbjuds ett så kallat KUB-test, men även yngre kvinnor kan göra det vid särskilda omständigheter. KUB-testet används för att beräkna sannolikheten för att du väntar ett barn med Downs syndrom. KUB-testet består av en ultraljudsundersökning där man mäter nackuppklarningen (NUPP) hos fostret, samt ett blodprov som tas minst fyra dagar före ultraljudet.
Om testet visar på riskfaktorer kan man gå vidare med ett fostervattensprov eller moderkaksprov. Dessa provtagningar är dock inte riskfria, utan kan innebära en ökad risk för missfall.

Fostret: Nu är embryoperioden över. Moderkakan gör sig redo att ta över näringstillförseln. Det tar dock ett par veckor för moderkakan att mogna innan den kan överta gulkroppens funktion. Fingrar och tår är helt åtskilda och smaklökarna börjar bildas. Nu kan man skymta början till alla 20 mjölktänderna. Äggstockarna eller testiklarna är utvecklade. Rörelserna är kraftigare och fostret börjar kunna ändra läge i livmodern. Den lilla svansen har försvunnit och huvudet får alltmer mänskliga drag. Fostret har ett ansikte med spädbarns-profil. Hög rundad panna, liten uppnäsa och en mer markerad haka.


Nonas småttingar, 5 dgr gamla

4e8d4a1a1ef4ef260e3fcba0e51ef2f8.png

Nonas småttingar, 5 dgr gamla


Dukat för frukost på balkongen i s

0-115d9fd7166da69685a27d1e3c4b6141.png

Dukat för frukost på balkongen i solen. :)


Smått både här och där... :)

Ja. Då har Nona blivit mamma iallafall, som ni sett av "livebloggandet". Det var bara två småttingar, vilket betydde att hon fick jobba lite hårdare än om det varit flera. Ju fler valpar, desto mer av hormonerna som behövs för att sätta igång krystarbetet bildas. Har de bara en valp så brukar det bli tvunget att snitta ut valpen, så jag är glad att det ändå var två. Nona tryckte på så hårt och bra att hinnorna på båda valparna gick sönder på vägen ut och de föddes helt utan hinnor. Inte alltid jättebra eftersom det då kan bli problem med syretillförseln på vägen ut, men det gick bra denna gången iallafall. Ungefär en timme tog det mellan valparna, så hon fick pusta lite emellan.
Den första valpen kom ut med en väldig fart, samtidigt som en del vätska kom. Man hörde hinnorna brista och så var valpen där. Nona själv blev lite rädd och skrek till. Blev lite småchockad, som förstagångsmammor kan bli, och låg mest och stirrade de första minutrarna efter. Men hon hämtade sig snart och satte igång med att tvätta lådan, sig själv och sin lille son. :) Han var lite tanig, men tog snabbt ett ordentligt tag om en tutte och den släppte han inte för allt i världen! Bytte Nona ställning så hängde han kvar, ibland helt fritt i luften. :) Han vägde bara 138 gram men var pigg och som sagt hungrig. :)
När det var dags för lillflickan att födas så såg man att nu visste Nona vad det handlade om. Hon jobbade mycket mer fokuserat och "vant" i värkarbetet. Fick jobba en hel del men när tjejen väl kom så var det samma sprutt på det. "Plupp" sa det bara så var hon ute hel och hållen. Tyvärr kanske lite för snabbt, för hennes navelsträng gick av helt själv, lite väl nära magen. Ing-Britt blev först lite rädd att det skulle medföra att lillflickan skulle blöda för mycket därifrån, men det gick bra. Blodet avstannade som det skulle och efter lite massage och torkande så pep hon till och började andas själv som hon skulle. Hon hade mer normalvikt och vägde modiga 180 gram. Var inte lika desperat efter mat heller. Bökade runt en hel del vid Nonas buk och lät missnöjd, men ville heller inte låta sig hjälpas till en tutte.
När vi märkte att det nog inte skulle komma nån mer valp, så fick jag sitta och lugna Nona medan Ing-Britt byggde en koja åt henne av kompostgaller runt valplådan. Den tyckte hon tydligen blev bra, för när vi en stund senare tittade till henne så morrade hon åt Ing-Britt. Jag provade oxå, men mig morrade hon inte åt iallafall. Men hon blängde på mig under lugg. ;) Så vi lät henne vara ifred med sina små.
Hon har varit jätteduktig och tog hand om sina småttingar jättebra. Oj vad tvättade de blev.... :) Och oj vad stolt matte är!! :)

Själv så hade jag igår gått 8 fulla veckor som gravid, och går därmed idag in i den 9:e veckan. Nu händer det spännande saker må ni tro - nu kommer bl.a. Pyrets kön att bestämmas! :)
Det verkar som att kroppen börjat vänja sig, för jag har inte alls varit lika trött den här veckan. Och illamåendet är nästan obefintligt nu.



Livmodern har nu blivit dubbelt så stor som innan du blev befruktad. Du ser inte gravid ut än men kanske märker du att byxorna sitter tajtare i midjan. Nu kan en del tecken på hormonella förändringar synas i hyn. Rynkor syns mindre, vissa kvinnor får finnar, tandköttet mjuknar och det är mycket viktigt att sköta dentalhygienen under resten av graviditeten. Vidare kan sköldkörteln vara mer framträdande. Kring bröstvårtorna kan det dyka upp små upphöjda knutor som kallas Montgomerys körtlar.

Ditt barn är 22-30mm långt från huvud till stjärt. Embryot börjar nu mer och mer se ut som en baby med fingrar och tår på händer och fötter. Armar och ben växer fort, ögonlocken täcker nästan hela ögonen och en näsa sticker ut. Barnet rör sig nu försiktigt och tränar sina muskler, men eftersom fostret är stort som en vindruva kan modern inte känna rörelserna än. Under denna vecka utvecklas diafragman och det är tack vare denna muskel som barnet kan andas efter födseln. Inälvorna som började bildas från navelsträngen, transporteras till bukhålan som blir större allt eftersom fostret växer.


Nona har fått en liten grotta till

2ced6a49e8ee10c41e844892afa56f10.png

Nona har fått en liten grotta till sig och sina två små. Verkar inte bli fler än så. :)


En liten flicka har sett dagen. :)

0-5543d3cf2bcb151a5f9cec16a7553029.png

En liten flicka har sett dagen. :)


En liten pojke var först med att t

0-205a537ff3a321004391c39565ddb02d.png

En liten pojke var först med att titta ut :) Både mor och son mår bra, pojken har ätit och blivit tvättad av sin duktiga mor. :)


Nu händer det!

196b4b0337a650fa0daf41bde5ca4e4c.png

Nu händer det!


otålig!

Har precis tillbringat en eftermiddag/kväll/natt hos Ing-Britt (Nonas uppfödare) eftersom det verkade som att det kanske skulle kika ut lite valpar igår.
Men tji fick vi!

Är hemma för ett par timmar nu men ska tillbaka för mer vak senare i eftermiddag.
Nona är lite småorolig, bäddar en del och verkar ha lite förvärkar. Har varit ganska mattig och vill helst ligga i mitt knä hela tiden. Så vi hoppas på ikväll...

Jag har precis känt en valp röra s

265a78850f38d49a54114e424b112310.png

Jag har precis känt en valp röra sig i Nonas mage!


Trött blivande mamma får lite ensa

63cede3090a81c2690561fe3c4a39275.png

Trött blivande mamma får lite ensamhetstid med matte i vardagsrummet.


Valpvakt

Sitter hemma hos Ing-Britt (Nonas uppfödare) och passar lite vovvar. Hon behövde åka iväg till sin åldrande mor och behövde nån som kunde vaka lite över högdräktiga Nona och alla valpar. :)
Jag är ju inte direkt den som backar på att gosa med valpar och få träffa Nona, och hade dessutom inget speciellt inbokat idag. Så självklart sa jag ja när Ing-Britt ringde igår. :)
Har precis gett valparna lite uppblött foder som de smaskade i sig under stor iver. Nu är alla mätta och belåtna och lugnet har sänkt sig över huset.

Nona är fortfarande inte jättestor, så Ing-Britt börjar tro att det kanske inte är mer än 1-2 valpar i hennes mage. Än visar hon inte så värst mycket tecken på att det börjar vara dags - imorgon har hon gått full dräktighetstid om man räknar från första parningen, och på lördag om man räknar från den andra parningen.
Hon har fått rejäla tuttar nu iallafall, tempen har fluktuerat lite (=gått lite upp och ner) men med betoning på lite och inte alls som när det verkligen börjar närma sig. Igår och idag har hon stått still på samma temp, och hon har ätit ordentligt, så det blir nog inga valpar det närmaste dygnet iallafall.
Ing-Britt säger att hon verkar längta hem lite, men det går ändå bra för henne här. Hon stressar inte, äter bra och sover bra. Så hon överlever. :) Skulle väl bara föredra att vara hemma om hon fick välja.

Själv så går det bra. Illamåendet verkar ha avslutats med en rejäl svacka i lördags, för sedan dess har det varit nästan borta. Men då var jag risig - så fort jag rörde på mig det minsta så kändes det som att spyan var i halsen på mig och inte hjälpte det att äta heller. Har varit rejält trött i ett par veckor, men det verkar också ha vänt efter lördagen. Visst är jag inte helt pigg nu heller, men det är en markant skillnad mot förut.
Byxorna blir trängre och trängre i midjan, får se hur länge det funkar. Än så länge går det bra iallafall, men jag knäpper gärna upp jeansen när jag kommer hem. Idag kör jag byxor med resår-midja så då går det bra. :) Jag hade ju en liten "fettomage", som jag kallar den, redan innan så det inverkar ju på magstorleken också. Vill inte ta några klassiska mag-bilder förrän det syns att det är en grav-mage och inte en fettomage. ;)
Igår var vi till barnmorskan för första gången. Hon heter Karin och verkar helt ok. Lite blondin till sättet, utan att vara korkad, om ni förstår hur jag menar. Hon tuggade tuggummi och man såg för sig hur hon skulle kunna sitta och tvinna håret mellan fingrarna. Men när hon pratade lät hon inte korkad. :)
Det blev mest frågor från henne den här gången - hon frågade alla typiska journalfrågor som om man rökte (självklart inte), hur dryckesvanorna såg ut (i det närmaste obefintliga innan detta hände, nu helt obefintligt) och vad det fanns för eventuella sjukdomar i släkten (inget som inverkar). Vi fick lite broschyrer, nån bok och lite annan info och ett par tider för olika saker bokades in (provtagning, en till infoträff om fosterdiagnostik, nästa träff med Karin). Vi fick också chansen att fråga lite saker vi undrat över, främst om det var nåt vi behövde tänka på när vi ska till Egypten i början av juni.
I maj blir det dags för ultraljudet iallafall, det ser vi väldigt fram emot! Om de kan se det så kommer vi inte kunna hålla oss från att ta reda på könet - vi är så gräsligt nyfikna av oss båda två. ;)
På lördag har jag gått 8 fulla veckor som gravid, och går därmed in i den 9:e veckan då. Vi vill ta oss till 12 fulla veckor innan vi kan börja pusta ut lite, det är nämligen då som den största risken för missfall är över.

Nej, nu är det dags att låta Tindra sträcka på benen igen. Hon sitter i bilen och har lite tråkigt medan vi är här. Fick träffa Nona ute i trädgården för lite mer än en timme sedan, var mest Nona som verkade glad över det faktiskt. Tindra hade för fullt upp med att nosa av marken efter alla andra hundar som springer där vanligtvis. :)

Matdags för små huahuor :)

21bb79cd2ef3926aa459b1ba0aef4ae0.png

Matdags för små huahuor :)


Nona visar fortfarande inga direkt

07125777ee64c67b2270afebc2807b7d.png

Nona visar fortfarande inga direkta tecken på att förlossningen är på g.


Nona, 7v. 6dgr.

-f3d3f952cf7f638a1cfee3f96e299a3.png

Nona, 7v. 6dgr.


:)

5c72afb04332362efb11d776dca1c832.png

:)


:)

17e3f19dc094d835a625f89231a788e4.png

:)


Unnis kull, Nonas halvsyskon, 4v.

0-6527b3a64abb6538622c01ce21c560a9.png

Unnis kull, Nonas halvsyskon, 4v. gamla


Livs kull, snart 6v. gamla

1c9b37c7c6c6bb19c37825713d3f957b.png

Livs kull, snart 6v. gamla


Fröken 2:a i Sabinas kull tar sig

5ad5f97794eb1fda200887a833367a35.png

Fröken 2:a i Sabinas kull tar sig en tupplur. :) 6v. gammal idag.


Frukost i solen på balkongen. Ibla

6d387ebd92c895bee0debf6a8c3afe1a.png

Frukost i solen på balkongen. Ibland är inte livet så tokigt... :) Dejt med barnmorskan i eftermiddag.


Pyret frodas :)

0-229d3c99b4480d0827fb66958a0a3a33.png

Pyret frodas :)


Gravid!

Ja, det är faktiskt så. :)
Inte det minsta planerat, men det hände och vi kör för fullt - överlyckliga!
Det är fortfarande väldigt tidigt, jag är bara i 6-7:e veckan än så länge. Så fortfarande kan det gå fel... Men sådana tankar slår vi bort just nu och bara njuter av det hela istället.

6v:

I övergången från 5: e till 6: e graviditetsveckan börjar fostrets hjärta att slå med en kammare. Det slår först oregelbundet med långa pauser, för att sedan öka till ca 175 slag i minuten i 9: e graviditetsveckan, för att därefter minska till runt 130-160 slag i minuten, något som är vanligt för ett nyfött barn.

Celler och vävnader gör att ansikte, ögon och öron kan skönjas. Matsmältningssystemet bildas. Munnen och ögonanlagen bildas. Uppbyggnaden av organ börjar på allvar. Handleder och fingrar utvecklas. Testiklar eller äggledare bildas.

Embryot växer cirka en millimeter om dagen. Det är lika stort som en ärta, det vill säga tre-fem millimeter. Det har fortfarande en svans som senare blir till ben. Embryot utvecklar det som ska bli nervsystem, det visar sig nu i form av tunna trådar. Fosterhinnorna har bildats, men än så länge finns inte mycket vatten att tala om.
Kroppens organ börjar bildas på allvar, stämband och underkäke börjar ta form. Innerörat skapas, munöppningen är skapad. Nu skapas en skiljevägg i hjärtat, navelsträngen, lungor, bukspottkörtel, sköldkörtel och lever.

7v:
Embryot är nu en centimeter långt. Handled och fingrar skapas och händer och fötter kan urskiljas som små paddlar. Ansiktet börjar ta form och ögonen kan ses som små fördjupningar. Inne i huvudet finns det något som liknar blåsor, det ska senare bli hjärnan. Här kan man med ultraljud se embryots hjärtaktivitet.



Jag mår bra. Är ganska trött, men har knappt nåt illamående alls. Bara en väldigt låg nivå av illamående som ligger där i bakgrunden hela dagen. Men jag har inte varit i närheten av att behöva spy eller nåt sånt. Byxorna börjar så smått att redan strama på ställen de inte stramat på förut. :)


7v. 5dgr. Magen växer, vikten lika

0-164cbee9c80b75944a1351386d3c07f6.png

7v. 5dgr. Magen växer, vikten likaså. Nona mår bra hos uppfödaren, vilar mest. Nästa besök blir vid valpningen... :)


RSS 2.0