Kajsa!
Idag var jag och hundarna iväg och hälsade på klubbkompisen Ann, hennes hundar men framförallt hennes nya lilla 6 veckor gamla bebis Kajsa!
Hon var väldigt söt och tittade med ofokuserade ögon på sin nya, mjuka gose-vovve medan mamma Ann oh-och-ah:ade över en liten änglatavla.
Medan Kajsa fick sin plötsligt påkomna hunger mättad så tävlade de övriga djuren (en perserkatt, Anna - jag kunde inte låta bli att tänka på Gulliver) - en mycket hårig katt och en om möjligt ännu hårigare collie - om att sitta i mitt knä och få odelad uppmärksamhet. Tur att collien i fråga är ganska liten för sin ras... ;) Mysigt värre var det iallafall!
Nona fick komma ut ur bilen och hälsa på sina gamla bekanta - den håriga Myran först, som blev glad till en början men ganska snart tyckte att den här ungdomen var lite för skuttig på sina unga ben. Så Myran fick snart gå in igen och den yngre och betydligt mer leksugna Moa fick komma ut. Hon är lite yngre än Nona, men ändå större. En korthårig collie med en hel del spring i benen. De hade tokrus efter varandra ute på gården - helt obekymrade om att halva gårdsplanen var en isgata.
Ann och jag gick snart in för att fika och lämnade unghundarna springandes ute på den inhängnade gården. Efter att Nona kommit över sin separationsångest över att matte försvann så sprang de istället runt och dels busade och dels hittade på otyg. Moa har kommit på att man kan hoppa över staketet, något som Nona inte har en chans till pga sin ringa storlek. Så ett par gånger fick Ann gå ut och lyfta in Moa igen. När det var dags för mig att åka hem igen så fanns inte nån av hundarna på gården. Däremot hörde vi ganska direkt ett himla oväsen från andra sidan huset. Där stod Nona och Moa och skällde ut en stackars häst som klippte nervöst med öronen och kastade lite med huvudet. Tydligen hade även Nona hittat nåt sätt att ta sig ut från gården.... ;)
Jaja. Roligt hade de och trötta blev de! Det hör väl lite ungdomen till att hitta på hyss också.. :)
Imorgon ska Nona iväg och bli fin i pälsen. Om 10 dagar är det dags för utställning så nu är det hög tid att trimma till frisyren tills dess. Kommer nog upp nåt kort imorgon. :)
Hon var väldigt söt och tittade med ofokuserade ögon på sin nya, mjuka gose-vovve medan mamma Ann oh-och-ah:ade över en liten änglatavla.
Medan Kajsa fick sin plötsligt påkomna hunger mättad så tävlade de övriga djuren (en perserkatt, Anna - jag kunde inte låta bli att tänka på Gulliver) - en mycket hårig katt och en om möjligt ännu hårigare collie - om att sitta i mitt knä och få odelad uppmärksamhet. Tur att collien i fråga är ganska liten för sin ras... ;) Mysigt värre var det iallafall!
Nona fick komma ut ur bilen och hälsa på sina gamla bekanta - den håriga Myran först, som blev glad till en början men ganska snart tyckte att den här ungdomen var lite för skuttig på sina unga ben. Så Myran fick snart gå in igen och den yngre och betydligt mer leksugna Moa fick komma ut. Hon är lite yngre än Nona, men ändå större. En korthårig collie med en hel del spring i benen. De hade tokrus efter varandra ute på gården - helt obekymrade om att halva gårdsplanen var en isgata.
Ann och jag gick snart in för att fika och lämnade unghundarna springandes ute på den inhängnade gården. Efter att Nona kommit över sin separationsångest över att matte försvann så sprang de istället runt och dels busade och dels hittade på otyg. Moa har kommit på att man kan hoppa över staketet, något som Nona inte har en chans till pga sin ringa storlek. Så ett par gånger fick Ann gå ut och lyfta in Moa igen. När det var dags för mig att åka hem igen så fanns inte nån av hundarna på gården. Däremot hörde vi ganska direkt ett himla oväsen från andra sidan huset. Där stod Nona och Moa och skällde ut en stackars häst som klippte nervöst med öronen och kastade lite med huvudet. Tydligen hade även Nona hittat nåt sätt att ta sig ut från gården.... ;)
Jaja. Roligt hade de och trötta blev de! Det hör väl lite ungdomen till att hitta på hyss också.. :)
Imorgon ska Nona iväg och bli fin i pälsen. Om 10 dagar är det dags för utställning så nu är det hög tid att trimma till frisyren tills dess. Kommer nog upp nåt kort imorgon. :)
Ler genom tårarna
Enormt saknad av världen.
Minnet av dig får mig att le trots tårarna.
Och det är precis som du vill ha det.
Ta hand om dina flickor nu!
Ja, ni...
Mycket har hänt sedan sist.
Det mest framträdande är väl att jag i början av december tog ett väl genomtänkt beslut att byta adress. J och jag har inte haft det bra tillsammans på länge nu, och jag hade till slut nått min gräns. Allt har ändå efter omständigheterna gått bra, och vi är fortfarande vänner och kan umgås och sånt. Han har kvar Kira, och jag har med mig Smilla och Nona.
Han bor kvar i lägenheten - jag växelbor hos föräldrarna och hos syrran. Eftersom jag inte har nåt annat jobb än mitt eget företag (och det inte är helt uppstartat än) så har jag inte nån direkt inkomst just nu. Så jag får fortsätta växelbo tills jag börjar få nånting som kan kallas för inkomst. Hos syrran bor jag när jag har jobb i Örebro, eller andra möten jag behöver närvara på. Är skriven hos henne också. Hos föräldrarna bor jag den övriga tiden, då de dels bor på landet vilket är bra för hundarna och dels har mer plats för mig och mina saker. Jag får mer egen yta där...
Har återupptagit kontakten med några gamla vänner på sistone, en av dem har gett mig enormt mycket stöd under hela tiden jag kämpat med mitt jobbiga beslut och senare även under själva flyttprocessen. TACK!
Den andra ger mig också stöd såklart men mest nu på sistone eftersom vi bara återupptog kontakten alldeles nyligen. :)
Över lag så mår jag ändå mycket bättre nu, att inte behöva gå och må dåligt över Js och mitt förhållande längre har släppt på en propp, skulle man kunna säga. Det känns som att jag kommit längre på väg mot mitt friska jag den här senaste månaden än på hela senaste året innan. Är också inne på de allra sista dagarna av min medicin-nertrappning nu, så snart är jag av med den jobbiga medicinen! Den hjälpte mig mycket när jag behövde den, men det var länge sen jag verkligen behövde den och jag har ätit den alltför länge. Återigen tack till min gode vän som fick mig att inse det!
Smilla har tagit separationen bra, verkar snarare glad över det hela. Men det kanske också är för att hon märker att jag börjat må mycket bättre. Men jag tror också att hennes mot slutet väldigt ansträngda relation till Kira spelar in. Nu behöver hon inte gå runt och vänta på nästa gång det ska smälla och hon ska få stryk... Faktiskt så morrade hon mot Kira när hon och J kikade förbi för att låna bilnyckeln strax innan jul.
Nona däremot lever i ungdomens bekymmerslösa värld, hon verkar knappt ha märkt att vi bytte liv helt plötsligt. Hon bara knallar på där och är glad och busig. :)
Det börjar bli lite utställningsdags för henne nu igen också. Här närmast så ska vi ställa henne på den inofficiella utställningen som anordnas här i Örebro i början av februari. Mest för att hon ska få prova på att vara på utställning inomhus, det har hon inte provat förut. Sen vet jag inte riktigt, det blir kanske nån mer inofficiell utställning innan det smäller till och blir allvar av det hela. Hon ska nämligen ställas för första gången officiellt på Lilla Stockholm i april.
1 år gammal blir hon den 22 februari - stora tjejen! :) Vad tiden går fort...
Företaget rullar på i sakta mak. Om jag inte insåg det innan så inser jag verkligen nu vad mycket det är att göra när man startar igång! Så otroligt mycket pappersarbete! Allt gör man ju för första gången, och dokument behöver tillverkas för minsta lilla sak. Men när jag väl har dem så kommer allt flyta på mycket bättre.
Har haft ett par kunder för beteendeanalys den här senaste månaden. 4 stycken, närmare bestämt. Jättekul och jätteintressant! 4 väldigt olika hundar med olika problem - väldigt bra att lära sig av! Hittills verkar ägarna nöjda med det jobb jag lagt ner, nu återstår att se om vi tillsammans lyckas lösa deras problem. Så långt har vi nämligen inte hunnit komma i träningen än...
Tyvärr har jag fortfarande inte mitt diplom, även fast slutproven är det enda som är kvar på utbildningen (när de ägde rum innan jul så hade jag precis börjat flytta från J, så att plugga var inte direkt en prioritet...jag sköt på proven). Detta innebär att jag ännu inte kan ta fullpris för mina analyser, jag tar fortfarande kraftigt reducerade priser vilket gör att jag inte tjänar några pengar på det hela än - det jag får in går till mina omkostnader bara.
Men men, allt i sinom tid...
Så. En liten uppdatering till er nyfikna. Som till största delen redan vet om det jag skrivit här... ;)
Kramar till er alla och tack för att ni finns där när jag behöver er! :)
Det mest framträdande är väl att jag i början av december tog ett väl genomtänkt beslut att byta adress. J och jag har inte haft det bra tillsammans på länge nu, och jag hade till slut nått min gräns. Allt har ändå efter omständigheterna gått bra, och vi är fortfarande vänner och kan umgås och sånt. Han har kvar Kira, och jag har med mig Smilla och Nona.
Han bor kvar i lägenheten - jag växelbor hos föräldrarna och hos syrran. Eftersom jag inte har nåt annat jobb än mitt eget företag (och det inte är helt uppstartat än) så har jag inte nån direkt inkomst just nu. Så jag får fortsätta växelbo tills jag börjar få nånting som kan kallas för inkomst. Hos syrran bor jag när jag har jobb i Örebro, eller andra möten jag behöver närvara på. Är skriven hos henne också. Hos föräldrarna bor jag den övriga tiden, då de dels bor på landet vilket är bra för hundarna och dels har mer plats för mig och mina saker. Jag får mer egen yta där...
Har återupptagit kontakten med några gamla vänner på sistone, en av dem har gett mig enormt mycket stöd under hela tiden jag kämpat med mitt jobbiga beslut och senare även under själva flyttprocessen. TACK!
Den andra ger mig också stöd såklart men mest nu på sistone eftersom vi bara återupptog kontakten alldeles nyligen. :)
Över lag så mår jag ändå mycket bättre nu, att inte behöva gå och må dåligt över Js och mitt förhållande längre har släppt på en propp, skulle man kunna säga. Det känns som att jag kommit längre på väg mot mitt friska jag den här senaste månaden än på hela senaste året innan. Är också inne på de allra sista dagarna av min medicin-nertrappning nu, så snart är jag av med den jobbiga medicinen! Den hjälpte mig mycket när jag behövde den, men det var länge sen jag verkligen behövde den och jag har ätit den alltför länge. Återigen tack till min gode vän som fick mig att inse det!
Smilla har tagit separationen bra, verkar snarare glad över det hela. Men det kanske också är för att hon märker att jag börjat må mycket bättre. Men jag tror också att hennes mot slutet väldigt ansträngda relation till Kira spelar in. Nu behöver hon inte gå runt och vänta på nästa gång det ska smälla och hon ska få stryk... Faktiskt så morrade hon mot Kira när hon och J kikade förbi för att låna bilnyckeln strax innan jul.
Nona däremot lever i ungdomens bekymmerslösa värld, hon verkar knappt ha märkt att vi bytte liv helt plötsligt. Hon bara knallar på där och är glad och busig. :)
Det börjar bli lite utställningsdags för henne nu igen också. Här närmast så ska vi ställa henne på den inofficiella utställningen som anordnas här i Örebro i början av februari. Mest för att hon ska få prova på att vara på utställning inomhus, det har hon inte provat förut. Sen vet jag inte riktigt, det blir kanske nån mer inofficiell utställning innan det smäller till och blir allvar av det hela. Hon ska nämligen ställas för första gången officiellt på Lilla Stockholm i april.
1 år gammal blir hon den 22 februari - stora tjejen! :) Vad tiden går fort...
Företaget rullar på i sakta mak. Om jag inte insåg det innan så inser jag verkligen nu vad mycket det är att göra när man startar igång! Så otroligt mycket pappersarbete! Allt gör man ju för första gången, och dokument behöver tillverkas för minsta lilla sak. Men när jag väl har dem så kommer allt flyta på mycket bättre.
Har haft ett par kunder för beteendeanalys den här senaste månaden. 4 stycken, närmare bestämt. Jättekul och jätteintressant! 4 väldigt olika hundar med olika problem - väldigt bra att lära sig av! Hittills verkar ägarna nöjda med det jobb jag lagt ner, nu återstår att se om vi tillsammans lyckas lösa deras problem. Så långt har vi nämligen inte hunnit komma i träningen än...
Tyvärr har jag fortfarande inte mitt diplom, även fast slutproven är det enda som är kvar på utbildningen (när de ägde rum innan jul så hade jag precis börjat flytta från J, så att plugga var inte direkt en prioritet...jag sköt på proven). Detta innebär att jag ännu inte kan ta fullpris för mina analyser, jag tar fortfarande kraftigt reducerade priser vilket gör att jag inte tjänar några pengar på det hela än - det jag får in går till mina omkostnader bara.
Men men, allt i sinom tid...
Så. En liten uppdatering till er nyfikna. Som till största delen redan vet om det jag skrivit här... ;)
Kramar till er alla och tack för att ni finns där när jag behöver er! :)
Savage Garden - You Can Still Be Free
Cool breeze and autum leaves
Slow motion daylight
A lone pair of watchful eyes
Oversee the living
Feel the presence all around
A tortured soul
A wound unhealing
NO regrets or promises
The past is gone
But you can still be free...
If time will set you free...
Time now to spread your wings
To take to flight
The life endeavor
Aim for the burning sun
You're trapped inside
But you can still be free...
If time will set you free...
But it's a long long way to go
Keep moving way up high
You see the light
It shines forever
Sail through the crimson skies
The purest light
The light that sets you free...
If time will set you free...
Sail through the wind and rain tonight
You're free to fly tonight
And you can still be free...
If time will set you free...
And going higher than mountain tops
And go high let the wind don't stop
And go high
Free to fly tonight
Free to fly tonight
Slow motion daylight
A lone pair of watchful eyes
Oversee the living
Feel the presence all around
A tortured soul
A wound unhealing
NO regrets or promises
The past is gone
But you can still be free...
If time will set you free...
Time now to spread your wings
To take to flight
The life endeavor
Aim for the burning sun
You're trapped inside
But you can still be free...
If time will set you free...
But it's a long long way to go
Keep moving way up high
You see the light
It shines forever
Sail through the crimson skies
The purest light
The light that sets you free...
If time will set you free...
Sail through the wind and rain tonight
You're free to fly tonight
And you can still be free...
If time will set you free...
And going higher than mountain tops
And go high let the wind don't stop
And go high
Free to fly tonight
Free to fly tonight
