Jodå, jag lever...

....även fast jag inte uppdaterat här på evigheter. =)

Har det lite tungt igen, kroppen har reagerat på den här eviga tröttheten med att återgå lite i depressionen jag hade förut. Fick en ångestattack här en natt för några dagar sen. Efter stöttning av både sambo och mamma lyckades jag iallafall imorse ringa läkaren jag fick namnet till när jag bad min ordinarie att få byta läkare. Dessvärre hade hon inte möjlighet att ta emot mig, och hon visste inte alls när jag skulle kunna få en ny läkare. Tydligen har de fullt upp på min vårdcentral. Så nu måste jag höra av mig till min första läkare ändå... För jag kan inte gå såhär längre, jag måste ha hjälp NU. Och kanske bli sjukskriven ett tag så jag får återhämta mig utan att ha nåt liggande över mig som stresspåslag. Men jag har värsta ont i magen över att behöva återgå till min första läkare... Trivdes inte alls med honom. Men J har bestämt sagt att han tänker följa med när jag väl får en tid, och det känns väldigt bra.

Annars rullar det väl på. Eller ja, delar av livet iallafall. Instruktörsutbildningen blir färdig nu i dagarna, vi har bara "examen" kvar. Allmänlydnadskurserna jag är med och håller i är oxå på G att avslutas. Skolan däremot går fortfarande åt helvete, har inte fixat att ta ett enda poäng... Men men, jag kanske kan få ett intyg av läkaren till CSN.

Jörgens ena bror har gift sig med sin sambo! Nånting roligt iallafall, jag behöver muntras upp. =) Så nu snart framöver ska vi upp till Falun på bröllopsfest. De passade på att i hemlighet gifta sig i Las Vegas när de var där på en USA-resa. Och andra brodern gifter sig nästa sommar. Och får barn nu i höst. =) Mycket roligt på gång där...

Smillas tass är nu helt läkt, och hon lever helt obehindrat med en klo mindre. Dessvärre lyckades Jimmys Molly göra samma sak när de var här på besök sist. Hon slet av delar av klon och går nu med bandage med pulpan blottad. Dagliga byten av bandage och grejer - jag vet hur det är... Men Mollys pulpa ser väldigt mycket finare ut än vad Smillas nånsin gjorde, så hennes kommer nog läka som den ska. Vi håller tummarna för det.

Nu ska jag göra vad jag oftast gör när livet blir för jobbigt - fly in i WoW-världen. Kramar till er alla.

Kommentarer
Postat av: Sayo

*kramas massor* du vet att det bara är att ringa, när som helst... love ya sis!

2007-05-23 @ 18:54:24
URL: http://sayo.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0