Millas Mirakel

Inte nog med att jag äter 2 olika mediciner och 2 olika tillskott varje dag, nu är Smilla också värsta piller-mostern.
Hon äter 2 olika sorters antibiotika, vanligt smärtstillande (rimadyl) och från och med idag även metadon...

För er som inte vet vad som hänt så har samma tå som förut börjat krångla igen. Den där hon opererade bort klon för ett år sen... Tydligen var det klorester kvar för det började växa nån klo-aktig sak inifrån. Samtidigt fick hon förmodligen en smäll på tassen vid nån lekstund ute, eller nåt. För hon fick ett sår på tån och den svullnade upp väldigt. Var in till veterinären såklart och fick antibiotika i hopp om att det skulle gå tillbaka (då visste vi inte om det var klo inuti eller inte). Det blev dock tvärtom och såret blev bara värre, det började också kika ut en klospets så att det växte var det inte längre nån tvekan om. Så i tisdags blev Smilla opererad och tån delvis amputerad. Hade tänkt kastrera henne samtidigt, men tyvärr började hon lite olägligt att löpa i dagarna innan operationen. Risken för komplikationer ökar om man kastrerar under löp, så jag beslutade mig för att vänta med det.

Smilla har sen operationen hoppat på tre ben (vilket kunde få roliga bieffekter när hon fortfarande var groggy efter operationen ;) ) och haft väldigt ont, trots smärtstillande. Inatt låg hon och gnällde halva natten för att hon hade så ont. Såklart kunde ju jag då inte somna förrän hon lyckades somna framåt fyra-tiden på natten... Men imorse klev vi upp och var hos veterinären till åtta för en koll. De höll med om att hon inte ska behöva ha så ont, skrev ut mer antibiotika och gav mig några tabletter metadon att ge Smilla de närmaste dagarna. Så nu hoppas vi att det ska ordna till sig...

Har inte fått så mycket gjort här hemma under veckan som gått eftersom Smilla fått en hel del omvårdnad och gos. Ska försöka göra lite läxa nu när hon lugnat ner sig och inte har så ont längre.

På måndag är det dags att åka upp till Hällefors igen för ännu en vecka på Hundcampus. Ser fram emot det mycket, hade dock varit ännu gladare om Smilla varit frisk och kry... Får lite problem om Smilla inte blivit så mycket bättre då eftersom jag då behöver jobba med Kira på lektionerna och Smilla inte vill vara själv (och inte bör vara det heller när hon mår så dåligt, anser jag). Men men, vi får väl se.. Det är ju ändå en hundskola, så de förstår ju om jag inte kan delta på samma nivå som de andra. De hade inga problem med att jag anpassade mig lite efter Smillas onda tå förra veckan iallafall.

Blöta vovvepussar till er alla!